Tycker att det är så kul med någon som tycker att JAG är impulsiv när det i själva verket är han som är det. Jag vill ju så gärna ha hit mina katter, men nu säger mannen att han vill ha kvar dem...han skulle "göra sig av" med dem för att han skulle flytta hem till sin brorsa.
Nu ska han inte flytta dit, han ska vänta ett tag och leta efter en annan lägenhet själv.... herregud säger jag bara..
Mitt liv har varit impulsivt sedan jag träffade honom. Jag har gjort vad han tyckt verkat bäst hela tiden och på så sätt farit fram och tillbaka, både fysiskt och psykiskt.
Sedan jag landat i Sverige har jag känt ett lugn, ett lugn jag inte haft på väldigt länge. Nu är det "bara" att vända blad och påbörja nästa kapitel i min och min sons liv.
No comments:
Post a Comment